Frilansenager.nu

Att sälja frilandsmaterial

Du säljer rätten till EN publicering

När du säljer ett jobb säljer du normalt tillståndet att publicera eller sända ditt verk – artikeln, inslaget, bilderna eller vad det nu är – vid ett eller enstaka tillfällen under begränsad tid. Du upplåter ditt arbete till användning, men förutsatt att du inte skrivit på något oskäligt avtal har du fortfarande kvar din upphovsrätt.

 

Du har då full rätt att sälja samma reportage till olika uppdragsgivare, eller att ta betalt igen när en uppdragsgivare vill använda ditt material vid flera tillfällen än vad ni från början kommit överens om.

En garant för din trovärdighet

Som frilansjournalist äger du upphovsrätten till allt du skapar. Det säger svensk lag. Tack vare upphovsrätten behåller du kontrollen över dina alster och var de publiceras. Upphovsrätten är en garant för din journalistiska trovärdighet.

 

Som frilans lever på att låta olika uppdragsgivare köpa rätten att publicera det du skapar. Om du förhandlar bort din upphovsrätt förhandlar du också bort dina möjligheter att ta betalt för ditt arbete.

 

En mer långtgående konsekvens är att medierna allt mer kommer att fyllas av återpubliceringar av friköpt material. Din marknad och dina möjligheter till försörjning krymper.

Så angrips din upphovsrätt

Många medieföretag försöker nu förhandla bort frilansjournalisternas upphovsrätt. De vill kunna publicera samma material i flera olika kanaler, ibland också utomlands.

 

De försöker därför få frilansjournalister att skriva under oskäliga lavtal, där de får rätt att utnyttja materialet på alla tänkbara sätt, utan eller till alldeles för låg betalning. Ofta vill de kunna sälja det vidare, ändra i det och ibland även använda det i marknadsföring.

Många förlorar på utvecklingen

Både vi frilansjournalister och allmänheten förlorar på dagens utveckling. Vår marknad och våra försörjningsmöjligheter krymper när medierna fylls av återpubliceringar. Indirekt hotas yttrandefriheten eftersom färre röster kommer till tals och obekväma uttalanden och fakta enkelt kan klippas bort.

 

Om du skriver på ett oskäligt avtal kan det hända att ditt arbete används på ett för dig eller den du intervjuat kränkande sätt utan att du har möjlighet att hindra det. Enda chansen att stoppa ett kränkande utnyttjande av ditt arbete blir att gå till domstol.

 

Tack vare upphovsrätten kan du tala om för dem du intervjuar eller tar bilder av var ditt arbete kommer att publiceras. De flesta vill veta var deras uttalanden ska hamna för att ställa upp.

Så ser ett oskäligt avtal ut

Bonnier Tidskrifter försökte vintern 2010 att få sina frilansar för tidningarna Laga lätt, Allt om mat och Spis bedre att skriva under ett oskäligt avtal. Enligt avtalet ges bolaget rätt att publicera texter och bilder ett obegränsat antal gånger och för all framtid mot en ersättning på 20 procent av grundarvodet, ett av de värsta exemplen på den här typen av avtal hittills i Sverige.

 

Så här såg några av paragraferna ut:

§3 Upphovsmannen överlåter härmed på BT den fullständiga upphovsrätten enligt 2§ upphovsrättslagen till Arbetet, vilket omfattar bl a rätten att upphovsrättsligt förfoga över Arbetet i tryckt och i digital form, inom den verksamhet som direkt eller indirekt hör till BT-tidningarna.

 

§4 Av §3 följer att bl a att BT har rätten att … publicera och/eller bearbeta Arbetet ett obegränsat antal gånger och utan begränsning i tid, geografiskt eller till omfattningen i övrigt, vilket inkluderar att Arbetet används i marknadsföring.”

Efter protester från frilansar och en demonstration drogs detta avtal tillbaka.
Se upp för liknande paragrafer i dina egna avtal! 

Ideell upphovsrätt

Du har alltid kvar den så kallade ideella upphovsrätten till ditt alster. Den kan inte säljas.

 

Den ideella upphovsrätten innebär att det bara är du själv som har rätt att göra större ändringar i ditt material. Köparen får inte ändra eller beskära i texten, inslaget eller bilderna utan ditt tillstånd. Dessutom har du alltid rätt att namnges då ditt arbete publiceras.

 

Om någon har ändrat i ditt material på ett kränkande sätt eller har publicerat ditt alster utan ditt namn, har du rätt att kräva ersättning i efterhand. Ytterst är det då en domstol som avgör vad som är ”kränkande”. Tvister kring dessa frågor är dock ovanliga.

Olika regler för olika köpare

Upphovsrättslagen fungerar olika för olika slags köpare. Det är viktigt att tänka på när du förhandlar om ditt arvode.

 

Myndigheter: Om köparen är en myndighet kan din text komma att bli allmän handling när den publiceras. Om det är en text får den då fritt återges av vem som helst. Tänk på det när du tar betalt. Detsamma gäller dock inte för bilder.

 

Nyhetsbyråer: Om köparen är en nyhetsbyrå får den sälja ditt material vidare. Tänk på det när du tar betalt.

 

Redaktioner: Redaktioner och andra köpare får bara överlåta publicerings- eller sändingsrätten om ni har kommit överens om det.

Webben ska ge extra betalt

Om du producerar material för webb har uppdragsgivaren enligt Journalistförbundets frilansrekommendation rätt att ha materialet liggande under sex månader.

 

Om uppdragsgivaren i första hand publicerar materialet i tryckt version, men också vill lägga ut det på webben ska du ha extra betalt för det. Journalistförbundet rekommenderar 20 procents påslag på arvodet per sexmånadersperiod. Medieföretagens annonspriser bestäms av hur många besökare de har på sina sajter och det är vårt arbete som gör webben intressant. Tänk på det och ta betalt!

 

Texter som publiceras på webben riskerar att ligga kvar där under mycket lång tid. Det kan få svåröverblickbara konsekvenser både för dig och för dem du intervjuar. Kom överens med uppdragsgivaren om en tidsgräns för hur länge ditt material får ligga kvar på webben.

Webben ska ge extra betalt

Om du producerar material för webb har uppdragsgivaren enligt Journalistförbundets frilansrekommendation rätt att ha materialet liggande under sex månader.

 

Om uppdragsgivaren i första hand publicerar materialet i tryckt version, men också vill lägga ut det på webben ska du ha extra betalt för det. Journalistförbundet rekommenderar 20 procents påslag på arvodet per sexmånadersperiod. Medieföretagens annonspriser bestäms av hur många besökare de har på sina sajter och det är vårt arbete som gör webben intressant. Tänk på det och ta betalt!

 

Texter som publiceras på webben riskerar att ligga kvar där under mycket lång tid. Det kan få svåröverblickbara konsekvenser både för dig och för dem du intervjuar. Kom överens med uppdragsgivaren om en tidsgräns för hur länge ditt material får ligga kvar på webben.

Det här kan du göra

Upphovsrätten är en fråga där facket faktiskt kan göra något! Det är också ett område där vi tjänar på att agera kollektivt. En enskild frilans är utsatt när det kommer fulavtal, men som kollektiv kan vi förändra.

 

Frilans Riks arbetar aktivt med frågan. När du uppmanas att skriva på ett oskäligt avtal, ta då alltid kontakt med den som är upphovsrättsansvarig i din klubb. Är du inte med i Journalistförbundet, ta kontakt ändå och gå med!

 

Larma: Mejla även det oskäliga avtalet till Frilans Riks och berättar vad som hänt. Adressen är: fulavtal[snabel-a]frilansriks.org

Obs! Inga kontakter kommer att tas med din uppdragsgivare utan att du har gett ditt medgivande.

 

Nätverka: Genom att ta kontakt med Frilands riks kan du få hjälp att hitta andra som frilansar för samma företag.

 

Förhandla: Känn först efter om du kan gå med på ditt material publiceras i de kanaler som kunden vill sprida det till. Om avtalet tillhör den riktigt fula typen – som inkluderar publicering överallt och för all framtid – förklara då att det inte är möjligt. Om kunden vidhåller avtalet, larma och nätverka!

 

Om du tycker det är okej att ditt material vidarepubliceras mot betalning, be då kunden att specificera hur de önskar använda din text/bild (om det inte redan framgått väldigt konkret). Ibland skriver medieföretag ospecifika avtal för att de inte riktigt vet vad de vill använda material till. De vill försäkra sig om alla rättigheter utifall att.


I nästa steg, begär ett pris för vidarepubliceringen. Enligt frilansrekommendationen bör överlåtelse till ett annat företag ge 100 procents betalning. Det rekommenderade arvodet för återpublicering hos samma kund är 50 procent av ursprungsarvodet. Om materialet behöver bearbetas rekommenderas 60-75 procent, beroende på bearbetningens omfattning.


En annan väg är att ta hjälp av arbetsplatsklubben på medieföretaget. Det är också möjligt att få förhandlingshjälp från Journalistförbundet. Kontakta då Journalistförbundets jurist eller klubbarnas upphovsrättsansvariga.

 

Gör en gryningsräd – hitta stulet material: Satsa några timmar varje månad för att jaga upphovsrättsintrång på olika hemsidor på nätet.  Om du googlar ditt namn och kanske någon rad ur en artikel och kan du hitta ställen där dina texter publicerats utan tillstånd. När du hittat intrång kan du kräva både rättelse och skadestånd.

 

Automatiserad gryningsräd med Google Alert – håll koll på dina grejer: Google Alert är ett utmärkt sätt att låta Google sköta omvärldsbevakningen åt dig på. Det är gratis fungerar för de webbplatser som går att hitta via Googles normala söktjänst – i praktiken hela internet. Allt är gratis, det enda du behöver är ett Google-konto.

 

Så här fungerar det: Vad du vill söka efter bestämmer du  själv, men typiskt kan det vara ditt eget namn (ju ovanligare desto mer exakt blir sökningen), intervjupersoner som förekommer i ditt material (även här är ett ovanligt namn eller en titel mer precist) eller textsträngar i dina texter. Välj exempelvis ett citat med en lite udda formulering för att slippa alerts som handlar om andra saker.

När ditt namn eller en specifik textsträng dyker upp första gången på en webbplats får du ett mejl till den e-postadress du har uppgivit i ditt Google-konto. I mejlet finns en länk till den webbplats där det namn eller den textsträng du gjort en alert för förekommer.

 

Så här skapar du en Google Alert:

  • Om du redan har ett Google-konto, kan du gå direkt till www.google.com/alerts.   Om du däremot inte redan har ett Google-konto behöver du skapa ett först.
  • Fyll sedan i det namn eller den textsträng du vill bevaka och välj från rullgardinsmenyerna hur du vill att sökningen ska göras och presenteras för dig. Du kan även förhandsgranska det du vill söka på så att du vet att bevakningen blir så precis som du vill ha den; du får veta vilka träffar just den tänkta bevakningen kommer att ge så att du kan justera den innan du väljer att aktivera den.

 

Ett tips är att sätta alla namn eller söksträngar som består av fler än ett ord inom citationstecken, alltså på precis samma sätt som när du söker med hjälp av Google.

 

  • Klicka på “Skapa alarm”/Create Alert”. Nu kommer Google Alerts att, via mejl till den e-postadress du valt, berätta för dig när tjänsten upptäcker förekomster av det du söker.
  • Du kan skapa hur många larm som helst. Gör bara en ny bevakning med en textsträng eller ett namn ur din text.
  • I listan över aktiva bevakningar kan du i efterhand ändra hur de ska agera så att det passar dina behov.