Frilansenager.nu

Upphovsrätten - viktig men hotad!

Upphovsrätten – en garant för din trovärdighet!

Varje journalist är personligen ansvarig för sina alster. Inte minst gentemot de intervjupersoner som medverkar. Upphovsrätten är en garant för journalistens trovärdighet och för att allmänheten ska kunna lita på att en journalist håller vad hon lovar.

 

När uppdragsgivare vill ta över upphovsrätten innebär det ofta att de fritt vill förfoga över materialet de köper. De vill kunna använda det hur och var som helst, hur länge som helst. Utan att fråga journalisten först och utan att betala för sig. Journalisten kan då inte längre garantera var texten eller bilderna kommer publiceras och inte. Plötsligt kan materialet dyka upp i sammanhang där varken journalist eller intervjupersoner vill medverka.

 

När samma material används på flera ställen minskar också mångfalden i medierna. Antalet röster blir färre, liksom antalet ögon som granskar makten. Demokratin blir fattigare.

Vad är upphovsrätt?

Enligt svensk lag uppstår rätten till ett verk i och med att någon ger upphov till det. Man får inte använda någon annans alster utan att fråga om lov. Alla texter, bilder och illustrationer är skyddade av upphovsrättslagen.

 

Ekonomisk och ideell upphovsrätt

Upphovsrätten har både en ideell och ekonomisk sida. Den ekonomiska rätten – eller förfoganderätten – innebär att ingen annan än upphovsmannen får göra alstret tillgängligt för allmänheten i kommersiellt syfte eller annat publiceringssyfte.

 

Den ideella rätten innebär att upphovsmannen alltid har rätt att namnges då hennes verk publiceras. Verket får inte heller ändras på ett sätt som kränker hennes anseende eller egenart som upphovsman, eller göras tillgängligt i en form som är kränkande för henne. Denna ideella rätt kan aldrig säljas eller överlåtas.

 

Alster som omfattas av upphovsrättslagen måste ha uppnått så kallad verkshöjd. För det krävs ett visst mått av andligt skapande. En människa måste ha tänkt ut det hela. Verket måste vara så särpräglat att ingen annan skulle ha utformat samma innehåll likadant, eller i stort sett likadant. För fotografier gäller dock inte detta krav, alla fotografier har automatiskt upphovsrättsligt skydd.

 

Det betyder att det mesta i tidningar, TV och radio omfattas av upphovsrätten, men exakt var gränsen går mellan skyddat och oskyddat material är svårt att säga. Informationsmaterial kan med denna definition också ha en sådan verkshöjd att det skyddas av upphovsrättslagen. Tabeller, kataloger och andra faktasamlingar skyddas mestadels inte.

Vad händer på markanden nu?

Frilansmarknaden som marknad är ganska obeforskad. Ingen vet hur stor den är i reda pengar. Men bara upphovsrätten är värd många, många miljoner kronor varje år. Värden som rätteligen tillhör upphovsmännen, men som uppdrags- och arbetsgivare vill ta över och slippa betala för. För att göra större vinster i sina bolag.

 

Det är därför tidningskoncernerna går ihop, blir större och större och försöker återanvända material i flera tidningar. Innehållet i tidskrifter sprids över gränserna i Norden och i Europa utan att frilansarna får betalt eller ibland ens blir informerade. Frilansar får skamlösa avtal att skriva under, där de förväntas göra sig av med sina lagstadgade upphovsrättigheter utan betalning. Ofta är alternativet att de annars blir av med uppdraget.

Hur skyddar vi vår upphovsrätt?

En och en är frilansar svaga, men när vi går ihop blir vi starka! Det bästa frilansar kan göra för att försvara upphovsrätten är att gå ihop i nätverk och besluta sig för att vägra skriva på de oskäliga avtalen. Gång på gång har sådant agerande lett till positiva resultat.

 

Det gäller vår försörjning, vår trovärdighet och mångfalden i medierna.

Myndigheter och upphovsrätt

Myndigheters handlingar särbehandlas i upphovsrättslagen, eftersom de omfattas av offentlighetsprincipen. De kan ha verkshöjd, men de får ändå spridas. Detta för att allmänheten ska ha insyn i myndigheternas arbete, enligt tryckfrihetsförordningen.

 

Detta gäller både inkomna handlingar och handlingar som upprättats inom myndigheten. Undantag är handlingar som är resultat av en konstnärlig verksamhet. Rent kommersiellt utnyttjande begränsas dock av lagen, särskilt för handlingar som har stora kommersiella värden.

 

Innehåll i tidningar som produceras av myndigheter skyddas av lagen, som vilket annat journalistiskt material som helst, men detta är inte helt oomstritt. Läs mer i boken Din upphovsrätt och andras av Kerstin Ahlberg.

Upphovsrätt och fildelning

De senaste åren har upphovsrätt diskuterats mycket i media, men då med en utgångspunkt som på många sätt skiljer sig från hur journalisters upphovsrätt fungerar.

 

Till skillnad från journalister så får andra upphovsmän, som till exempel författare, musiker och skådespelare, sina inkomster som en andel av medieföretagens inkomster från konsumenterna (det vill säga de pengar som skivköpare eller biografbesökare betalar). Genom olika fildelningstjänster på nätet kan man nu olagligt ladda hem till exempel långfilmer. Detta gör – påstås det – att biografbesöken minskar och att upphovsmännen får sämre betalt trots att publiken är lika stor.

 

Detta är en helt annan fråga än den diskussion som är aktuell för frilansjournalister och andra journalister, som inte betalas med provision.